Att problematisera ”problemet”: Bedömning och utveckling av problemformuleringar i lärarutbildningens självständiga arbeten

[To problematize the ’problem’: Assessment and development of problem formulations in independent theses projects in teacher education]

  • Peter Karlsudd Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik
Keywords: Educational training, independent thesis project, problem formulations, research problems, vocational education

Abstract

How well a research problem is formulated in theses, according to many educators and textbook writers, is of great importance for the final quality of a thesis project. To investigate if there is a link between the construction and formulations of a problem and the grades well accepted and accepted, 58 theses projects were reviewed. 82 students were tested on their ability to evaluate, discuss and formulate research problems through specific exercises. The results of the comparison between how the research problem was designed and the theses gradings show that a well-formulated problem is not an absolute necessity for the grade well accepted. However, the results indicate that writers who strive to express higher ambitions when it comes to the problem have a greater opportunity to realize these in their thesis. Highly formulated problems have been well represented among the theses that receive the grade well accepted.

The conclusion of the study shows that a well constructed purpose and problem is of particular importance to achieve a good standard of a thesis project and the specific training efforts undertaken suggest that this training will continue as a regular feature of the programme.

Author Biography

Peter Karlsudd, Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik

Institutionen för pedagogik

Professor i Pedagogik

 

 

 

References

Bergqvist, K. (2000). Examensarbetet: Ett bidrag till vetenskaplighet i lärarutbildningen? Pedagogisk forskning i Sverige, 5(1), 118.

Bloom, B.S. (1956). Taxonomy of educational objectives: The classification of educational goals. New York, NY: Longmans, Green.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Calander, F. (2005). Mellan akademi och profession: Nitton svenska lärarutbildares berättelse om lärarutbildning igår och idag (Rapport LÄROM 4, reviderad utgåva dec. 2005). Uppsala: Pedagogisk institutionen, Uppsala universitet.

Casson, A. (2015). Högskolans ansvar: Principer för utveckling av den högre utbildningen. London: Ubiquity Press. https://doi.org/10.5334/bap

Czarniawska, B. (2004). Narratives in social science research. London: Sage Publications. https://doi.org/10.4135/9781849209502

Denscombe, M. (1998). The Good Research Guide – for small-scale research projects. Buckingham: Open University Press UK.

Dyste, O. (2002). Professors as mediators of academic text cultures: An interview study with advisors and master degree students in three disciplines in a Norwegian university. Written Communication, 19(4), 493–544. https://doi.org/10.1177/074108802238010

Emsheimer, P. (2007). Syfta till analys – eller bara beskriva. I P. Emsheimer & A. Lindh (Red.), Från syfte till gestaltning: På väg mot en vetenskaplighet i examensarbetet inom särskild lärarutbildning (s. 24–43). Malmö: Malmö University Electronic Publishing.

Englund, T. (1995). På väg mot undervisning som det ordnade samtalet?I: G. Berg, T. Englund & S. Lindblad (Red.), Kunskap, organisation, demokrati (s. 49–70). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, A. (2009). Om teori och praktik i lärarutbildningen: En etnografisk och diskursanalytisk studie. Göteborg:Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Fransson, O. (2009). Epistemisk förskjutning och autonomi. I O. Fransson & K. Jonnergård (Red.), Kunskapsbehov och nya kompetenser: Professioner i förhandling (s. 21–44). Stockholm: Santérus.

Gabrielsson, A. (2005). Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Stockholm: Högskoleverket.

Gustafsson, C. (2008). Degree project in higher education. I M. Mattsson, I. Johansson & B. Sandström (Red.), Examining Praxis: Assessments and knowledge construction in teacher education (s. 17–34).Rotterdam: SensePublishers.

Gustafsson, B.E. & Lundin, M. (2011). Granskning av examensarbeten och analys av utbildningsprocesser inom utvalda inriktningar i lärarutbildningen. I U. Bengtsson (Red.), En metod för kvalitetssäkring och utveckling genom granskning av examensarbeten: Avrapportering av pilotprojekt vid Linnéuniversitetet (s. 23–33). Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet. Hämtad 31 december 2017 från: https://lnu.se/contentassets/3c42c1148770441eadbde9ec57576e44/rapport_examensarbeten_2011_webb.pdf

>

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Hermerén, G. (2011). Good research practice. Stockholm: The Swedish Research Council.

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Härnqvist, K. (1999). En akademisk fråga: En ESO-rapport om ranking av C-uppsatser. Ds. 1999:65. Stockholm: Finansdepartementet.

Högskolelagen. (1992). Svensk författningssamling, 1992:1434.

Högskoleverket. (2006). Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen: Tematiska studier. Rapport 2006:47 R. Stockholm: Högskoleverket.

Jacobsen, B. (2008). Retorik och praxis kring examensarbetet. I M. Carlsson & A. Rabo (Red.), Uppdrag mångfald: Lärarutbildning i omvandling (s. 227–258). Umeå: Boréa.

Johansson, B. & Svedner, P.-O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Karlsson, O. (1999). Utvärdering – mer än metod: Tankar och synsätt i utvärderingsforskning. Àjour. En serie kunskapsöversikter från svenska kommunförbundet, nr 3. Stockholm: Svenska kommunförbundet.

Karlsudd, P. (2012). Att diagnostisera till inkludering: En (upp)given fundering? I T. Barow & D. Östlund (Red,), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning (s. 175–184). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.

Karlsudd, P. (2015a). Kompletterande arbetsmaterial till Handbok för Självständigt arbete inom Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshemmet. Växjö/Kalmar: Linnéuniversitet.

Karlsudd, P. (2015b). Inkluderande individualisering. Specialpædagogik, Nr 1.

Lindh, A. (2007). ”På samma sätt som man kan analysera ett vetenskapligt arbete kan man alltså analysera ett konstnärligt…”: Handledarperspektiv på alternativa examensarbetesformer och relationer mellan estetiska uttrycksformer, bedömning och vetenskaplighet. I P. Emsheimer & A. Lindh (Red.), Från syfte till gestaltning: På väg mot en vetenskaplighet i examensarbetet inom särskild lärarutbildning (s. 69–90). Malmö: Malmö University Electronic Publishing.

Marton, F., Hounsell, D., Entwistle, N. & Asplund Carlsson, M. (2008). Hur vi lär. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Maslow, A.H. (1954). Motivation and Personality. New York: Harper & Brothers.

Meeus, W., Van Looy, L. & Libotton, A. (2004). The bachelor´s thesis in teacher education. European Journal of Teacher Education, 27(3), 299–321. https://doi.org/10.1080/0261976042000290813

Muijs, D. (2011). Doing quantitative research in education with SPSS. London: SAGE Publications Ltd. https://doi.org/10.4135/9781849203241

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Piaget, J. (1959). The language and thought of the child. London: Routledge.

Reis-Jorge, J. (2007). Teacher´s conceptions of teacher-research and self-perceptions as enquiring practitioner: An longitudal case study. Teaching and Teacher Education, 23(4), 402–417. https://doi.org/10.1016/j.tate.2006.12.007

Rienecker, L., Stray Jörgensen, P. & Hedelund, L. (2014). Att skriva en bra uppsats. Lund: Liber.

Råde, A. (2014). Ett examensarbete för både yrke och akademi: En utmaning för lärarutbildningen. Högre utbildning, 4(1), 19–34.

Rönnerman, K. (2004). Vad är aktionsforskning? I K. Rönnerman (Red.), Aktionsforskning i praktiken: Erfarenheter och reflektioner (s. 13–30). Lund: Studentlitteratur.

Skollagen. (2010). Svensk författningssamling, 2010:800.

Skolverket. (2012). Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dnr 2012:1700. Stockholm: Skolverket.

Sköld, B. (2016). Samverkan och utbildningskvalitet. HELIX årsrapport 16:001. Linköping: Linköpings universitet.

Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur.

Published
2018-01-08
How to Cite
Karlsudd, P. (2018). Att problematisera ”problemet”: Bedömning och utveckling av problemformuleringar i lärarutbildningens självständiga arbeten. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(1), 1-22. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.18811
Section
Peer-reviewed research articles