Lärare eller hantverkare? Om betydelsen av yrkeslärares yrkesidentifikation för vad de värderar som viktig kunskap på Bygg- och anläggningsprogrammet

[Teacher or craftsman? The importance of vocational teachers’ professional identification for what they regard as important knowledge in the Building and construction programme]

Authors

DOI:

https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.177164

Keywords:

Vocational teachers, vocational/professional identification, knowledge, teacher, craftsman

Abstract

This study examines the importance of vocational teachers’ professional identification for what they regard as important knowledge in the Building and construction programme in Swedish upper secondary school. The analysis is based on responses to a questionnaire completed by a large majority of teachers in the Building and construction programme in the Västra Götaland region. The responses suggest that the professional identification is an important factor not only for vocational teacher’s identification of important knowledge for students, but even more so for what they value as important knowledge in their own role as teachers. Two different types of vocational teachers emerge from the analysis: one who sees one’s self primarily as a craftsman and another who sees one’s self primarily as a teacher. While both types of vocational teachers place great importance on knowledge that can be traced back to a vocational culture, the ’craftsman’ clearly considers such knowledge as more important than, and more isolated from, pedagogical issues and knowledge stemming from a school culture. In contrast, the ’teacher’ considers the three fields as being almost equally important and regards vocational culture as more closely associated with pedagogical issues and a school culture.

Author Biographies

Mattias Nylund, University of Gothenburg

Lektor i Pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Björn Gudmundson, Bräckegymnasiet, Göteborg

Lärare vid Bräckegymnasiet i historia, samhällskunskap samt i bygg- och anläggningsämnen.

References

Andersson, P. & Köpsén, S. (2015). Continuing professional development of vocational teachers: Participation in a Swedish national initiative. Empirical Research in Vocational Education and Training, 7(7), 1–20. DOI: 10.1186/s40461-015-0019-3

Apple, M. (2004). Ideology and curriculum. New York: RoutledgeFalmer.

Asghari, H. (2014). Från uppväxt till lärargärning: En livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet. Karlstad University Studies 53. Karlstad: Karlstads universitet.

Axelsson, R. (1989). Upper secondary school in retrospect: The view of former students. Uppsala Studies in Education 30. Uppsala: Uppsala universitet.

Bathmaker, A-M. & Avis, J. (2007). ‘How do I cope with that?’ The challenge of ‘schooling’ cultures in further education for trainee FE lecturers. British Educational Research Journal, 33(4), 509–532. DOI: 10.1080/01411920701434037

Beach, D. (1999). Om demokrati, reproduktion och förnyelse i dagens gymnasieskola. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(4), 349–365.

Berglund, I. (2009). Byggarbetsplatsen som skola – eller skolan som byggarbetsplats? En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning. Doktorsavhandlingar från Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete 4. Stockholm: Stockholms universitet.

Berner, B. (1989). Kunskapens vägar: Teknik och lärande i skola och arbetsliv. Lund: Arkiv förlag.

Berner, B. (2010). Crossing boundaries and maintaining differences between school and industry: Forms of boundary-work in Swedish vocational education. Journal of Education and Work, 23(1), 27–42. DOI: 10.1080/13639080903461865

Billett, S. (2011). Vocational Education. Heidelberg: Springer. DOI: 10.1007/978-94-007-1954-5

Boreham, N. (2002). Work process knowledge, curriculum control and the work-based route to vocational qualifications. British Journal of Educational Studies, 50(2), 225–237. DOI: 10.1111/1467-8527.00199

Bourdieu, P. & Passeron, J-C. (1970). Reproduktionen. Lund: Arkiv förlag.

Broady, D. (1981). Den dolda läroplanen: KRUT-artiklar 1977–80. Stockholm: Symposion.

Ellstro?m, P-E. (2004). Kompetens, utbildning och la?rande i arbetslivet: Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Englund, T. (1986/2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos.

Fejes, A. & Köpsén, S. (2014). Vocational teachers’ identity formation through boundary crossing. Journal of Education and Work, 27(3), 265–283. DOI: 10.1080/13639080.2012.742181

Frykholm, C-U. & Nitzler, R. (1989). Blå dunster – korn av sanning: En studie av gymnasieskolans undervisning om arbetslivet. Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska Institutionen 26. Umeå: Umeå universitet.

Hedlin, M. & Åberg, M. (2013). ”Vara med i ga?nget?" – Yrkessocialisation och genus i tva? gymnasieprogram. Uppsala: IFAU, Institutet fo?r arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utva?rdering.

Helms-Jörgensen, C. (2015). Some boys’ problems in education: What is the role of VET? Journal of Vocational Education & Training, 67(1), 62–77. DOI: 10.1080/13636820.2014.917694

Härdig, J. (1995). Att utbilda till arbetare: En studie av gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska linje och yrkeslärare. Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen. Lund: Lunds universitet.

Isopahkala-Bouret, U., Lappalainen, S. & Lahelma, E. (2014). Educating worker-citizens: Visions and divisions in curriculum texts. Journal of Education and Work, 27(1), 92–109. DOI: 10.1080/13639080.2012.718745

Köpsén, S. (2014). How vocational teachers describe their vocational teacher identity. Journal of Vocational Education & Training, 66(2), 194–211. DOI: 10.1080/13636820.2014.894554

Lagström, A. (2012). Lärlingslärare: En studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning. Doktorsavhandlingar Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 63. Göteborg: Göteborgs universitet.

Ledman, K. (2014). Navigating historical thinking in a vocational setting: Teachers interpreting a history curriculum for students in vocational secondary education. Journal of Curriculum Studies, 47(1), 77–93. DOI: 10.1080/00220272.2014.984766

Lgy11. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS Förlag.

Norlund, A. (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan: Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov. Göteborgs Studies in Educational Sciences 273. Göteborg: Göteborgs universitet.

Nylund, M. (2013). Yrkesutbildning, klass och kunskap: En studie om sociala och politiska implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus på 2011 års gymnasiereform. Örebro Studies in Education 40. Örebro: Örebro universitet.

Nylund, M., Rosvall, P-Å. & Ledman, K. (2017). The vocational–academic divide in neoliberal upper secondary curricula: The Swedish case. Journal of Education Policy, e-pub ahead of print DOI: 10.1080/02680939.2017.1318455

Olofsson, J. & Wadensjo?, E. (2014). La?rlingsutbildning: En va?g till arbetsmarknaden? SNS Analys, nr 19.

Prop 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.

Prop 2010/11:20. Legitimation för lärare och förskollärare.

Prop 2009/10: 89. Bäst i klassen: En ny lärarutbildning.

Robson, J., Bailey, B. & Larkin, S. (2004). Adding value: Investigating the discourse of professionalism adopted by vocational teachers in further education colleges. Journal of Education and Work, 17(2), 183–195. DOI: 10.1080/13639080410001677392

Rosvall, P-Å., Hjelmér, C. & Lappalainen, S. (2016). Staying in the comfort zones: Low expectations in vocational education and training mathematics teaching in Sweden and Finland. European Educational Research Journal, 16(4), 425-439. DOI: 10.1177/1474904116669154

Skolinspektionen. (2016). Samverkan för bättre arbetslivsanknytning: En kvalitets-granskningsrapport om restaurang- och livsmedelsprogrammet och hantverksprogrammet. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2011). Gymnasieskola 2011. Västerås: Edita.

Skolverket. (2016). Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet. Rapport 441. Stockholm: Skolverket.

Tanggaard, L. (2007). Learning at trade vocational school and learning at work: Boundary crossing in apprentices’ everyday life. Journal of Education and Work, 20(5), 453–466. DOI: 10.1080/13639080701814414

Thång, P-O. (2014). Yrkespedagogisk forskning i vardande? I I. Wernersson & I. Gerrbo (Red), Differentieringens janusansikte (s. 223–256). Göteborg: Göteborgs universitet.

Tsagalidis, H. (2009). Därför fick jag bara Godkänt: Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet. Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen. Stockholm: Stockholms universitet.

Vähäsantanen, K., Saarinen, J. & Eteläpelto, A. (2010). Between school and working life: Vocational teachers’ agency in boundary-crossing settings. International Journal of Educational Research, 48(6), 395–404. DOI: 10.1016/j.ijer.2010.04.003

Downloads

Published

2017-08-28

How to Cite

Nylund, M., & Gudmundson, B. (2017). Lärare eller hantverkare? Om betydelsen av yrkeslärares yrkesidentifikation för vad de värderar som viktig kunskap på Bygg- och anläggningsprogrammet: [Teacher or craftsman? The importance of vocational teachers’ professional identification for what they regard as important knowledge in the Building and construction programme]. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 7(1), 64–87. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.177164

Issue

Section

Peer-reviewed research articles