Kollegial professionsutveckling för skolledare och lärare inom gymnasial yrkesutbildning: En fallstudie av en forskningscirkel

Keywords: Secondary vocational education, school leadership, school development, collegial learning, research circles, assessment

Abstract

This article describes how school leadership in a vocational secondary school used a research circle to establish collegial learning. The goal was to develop the teaching skills of teachers and, as a result, also develop the ability of students to assess their own knowledge and understanding, as well as their capacity to learn. The results are based on data from a qualitative case study in accordance with an action research tradition. The article reflects a contemporary education policy debate on the role of teachers in relation to students’ poorer study results. The teachers that participated developed and tested subject-specific self-assessment matrices in mini-research projects. Many of the students seemed to benefit little from using these matrices. Possible explanations may be that the students felt no motivation neither to improve their knowledge and skills nor to raise their grades. There did, however, seem to be differences between theoretical and vocational subjects. The research circle served to develop collegial learning among the participants and also played a role in the establishment of a school development group.

Author Biographies

Mats Lundgren, Högskolan Dalarna

Pedagogiskt Utvecklingscentrum

Docent sociologi

Senior profesor pedagogik 

Anna Karin Fändrik, Högskolan Dalarna

Programansvarig Yrkeslärarprogrammet samt KPU VAL

Verksamhetsledare

Nicola Nerström, Högskolan Dalarna

Universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete

Akademin Utbildning, hälsa och samhälle

 

References

Arnman, G. & Torper, U. (1989). Enhetlighet och mångfald. I Skolöverstyrelsen, Från fall till fall: 12 forskare om gymnasieskolans utveckling (s. 53–78). R 90:2. Stockholm: HLS Förlag.

Ball, S.J. (2008). The education debate. Bristol: Policy Press.

Bauman, Z. & May, T. (2005). Att tänka sociologiskt. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Biesta, G. (2013). Receiving the gift of teaching: From ‘learning from’ to ‘being taught by’. Studies in Philosophy and Education 32, 449–461. https://doi.org/10.1007/s11217-012-9312-9

Bradbury, H. & Reason, P. (2006).Conclusion: Broadening the bandwidth of validity: Issues and choice-points for improving the quality of action research. I P. Reason & H. Bradbury (Red.), Handbook of action research (s. 343–351). London: SAGE Publications.

Carlgren, I. & Hörnqvist, B. (1999). När inget facit finns: Om skolutveckling i en decentraliserad skola. Stockholm: Liber.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education. New York: Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203029053

Eikeland, O. (2001). Action research as the hidden curriculum of the Western tradition. I P. Reason & H. Bradbury (Red.), Handbook of action research: Participative inquiry and practice (s. 145–155). London: SAGE Publications.

Ekholm, M. (1990). Utvecklingsarbete och elevstöd i vidaregående skolor i Norden. Stockholm/Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.

Evers, J., Kneyber, R. & Kornhall, P. (Red.). (2017). Flip the system: Förändra skolan från grunden. Lund: Studentlitteratur.

Fändrik, A.K., Lundgren, M. & Nerström, N. (2016). Yrkeselever och deras förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling: En kvalitativ fallstudie av yrkeslärares kollegiala lärande och utvecklingsarbete i en forskningscirkel. Paper till konferensen: NORDYRK – Common Nordic challenges with regard to vocational education. Roskilde, Danmark, 8–10 juni 2016.

Fändrik, A.K, Lundgren, M. & Nerström, N. (2017). Forskningscirkeln som metod för att initiera och utveckla lokalt skolutvecklingsarbete i gymnasial yrkesutbildning. Paper till konferensen: NORDYRK – Yrkesutbildning för framtiden. Falun, Sverige, 7–9 juni 2017.

Geertz, C. (1973). The interpretation of cultures: Selected essays. New York: Basic Books.

Goodson, I.F. (1995). Att stärka lärares röster. Stockholm: HLS Förlag.

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi: Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, J. (2009). Visible Learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Hirsh, Å. (2017). Formativ undervisning: Utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.

Holmstrand, L. & Härnsten, G. (1995). How to bridge the gap between the school world and the world of university research. I T. Tydén (Red.), When school meets science (s. 122–145). Stockholm: HLS Förlag.

Holmstrand, L. (1997). Forskningscirklar som en plats för kunskapsmöten. Vest, 10(3–4), 97–109.

Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan: En kritisk granskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Hultman, G. & Hörberg, C. (1994). Kunskapsutnyttjande: Ett informellt perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan. Stockholm: Skolverket.

Huzell, H. (2005). Management och motstånd: Offentlig sektor i omvandling – en fallstudie. (Doktorsavhandling.) Karlstad: Karlstads universitet. Institutionen för ekonomi.

Jönsson, A. (2017). Lärande bedömning. Lund: Gleerups.

Lahdenperä, P., Gustavsson, H-O., Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2016). The key role of the school principal’s leadership in the schooling of newly arrived immigrant pupils in Sweden: Experiences from an interactive action research project. Open Journal of Leadership, 5, 20–30. https://doi.org/10.4236/ojl.2016.51003

Lahdenperä, P. (2016). Rektors pedagogiska ledarskap och lärares undervisningssvårigheter. I O. Johansson & L. Svedberg (Red., 2:a omarbetade upplagan), Att leda mot skolans mål (s. 165–177). Lund: Gleerups.

Langelotz, L. (2017). Kollegialt lärande i praktiken: Kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? Stockholm: Norstedts Förlag.

Lindholm, Y. (2008). Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. (Doktorsavhandling.) Stockholm: Stockholms universitet.

Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet: Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Uppsala: Uppsala universitet.

Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, M. (1999). Den kommunala förvaltningen som rationalistiskt ideal: En fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd. (Doktorsavhandling.) Uppsala: Uppsala universitet, Sociologiska institutionen.

Lundgren, M. (2000). Forskningscirklar och skolutveckling: Ett lärarperspektiv. Rapport 2000:2 Forskning. Falun: Högskolan Dalarna.

Lundgren, M. (2003a). Kan forskningscirklar bidra till att utveckla skolan i riktning mot en lärande organisation? Paper till konferensen Högskola och samhälle i samverkan (HSS) i Ronneby maj 2003.

Lundgren, M. (2003b). Forskningscirklar: En arena där lärares syn på vad deras arbete resulterar i kan utmanas? Paper till NFPF:s konferens i Köpenhamn, 7–9 mars 2003.

Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2008). Att vara lärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program. I S. Johansson (Red.), Yrkeslärarutbildning inom SÄL-projektet (s. 66–91). Stockholm: Stockholms universitetsförlag.

Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2012). Synliggörande av tyst kunskap i gymnasial yrkesutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 2(1). https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.12v2i1a3

Lundgren, M. & Nytell, U. (2016). Rektorns och förskolechefens funktion för framgångsrikt kollegialt lärande. I O. Johansson & L. Svedberg (Red., 2:a omarbetade upplagan), Att leda mot skolans mål (s. 275–290). Lund: Gleerups.

Marshall, R., Cobb, A. & Ling, C. (1998). Change in schools: Practice and vision. I B. Atweh, S. Kemmis & P. Weeks (Red.), Action research in practice: Partnerships for social justice in education (pp. 163–188). London/New York: Routledge.

McKinsey & Company. (2007). How the world’s best-performing school systems come out on top. Hämtad 8 januari 2018, från http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/

>

Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Mourshed, M., Chijioke, C. & Barber, M. (2010). How the world’s most improved school systems keep getting better. McKinsey & Company. Ursprungligen hämtad 10 maj 2011, numera tillgänglig från https://www.mckinsey.com/industries/social-sector/our-insights/how-the-worlds-most-improved-school-systems-keep-getting-better

>

Nielsen. K. & Kvale, S. (2000). Mästarlära: Lärandet som social process. Lund: Studentlitteratur.

Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. New York: Garden City Doubleday.

Reason, P. & Bradbury, H. (2006). Introduction: Inquiry and participation in search of a world worthy of human aspiration. I P. Reason & H. Bradbury (Red.) Handbook of action research (s. 1–14).London: SAGE Publications.

Repstad, P. (1993). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

von Schantz Lundgren, I. (2008). Det är enklare i teorin… Om skolutveckling i praktiken: En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola. (Doktorsavhandling.) Växjö: Pedagogiska institutionen, Växjö universitet.

Senge, P.M. (1995). Den femte disciplinen: Den lärande organisationens konst. Stockholm: Nerenius & Santérus.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Shulman, L.S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4–14. https://doi.org/10.3102/0013189X015002004

Siljehag, E. & Härnsten, G. (1998). Vuxeninlärning och delaktighet – Ett led i en långsiktig process: Forskningscirklar vid en grundskola. Stockholm: Institutionen för specialpedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm, Rapport nr 1.

Skolinspektionen. (2010). Rektors ledarskap: En granskning av hur rektorer leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:15. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes.

Stake, R. (1994). Case studies. I N.K. Denzin & Y.S. Lincoln (Red.), Handbook of qualitative research (s. 221–236). London: Sage.

Stensmo, C. (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Svallfors, S. (2015). Kreativitetens människa: Om konsten att ställa sig i hörnet och vikten av att vårda sina fiender. Stockholm: Santérus Förlag.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Tsagalidis, H. (2012). Yrkeslärares frågandepraktik: Kunskap och bedömning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 2(1). https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.12v2i1a4

Vygotsky, L.S. (1986). Thought and language. Cambridge, MA: Harvard University press.

Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: Formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Wiliam, D. (2016). Att leda lärares lärande: Formativ bedömning för skolledare. Stockholm: Natur & Kultur.

Wiliam, D. & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning: Strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur & Kultur.

Yin, R.K. (2003). Case study research: Design and methods. London: Sage Publications.

Ödman, P.J. (1994). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: AWE/Geber.

Published
2018-10-03
How to Cite
Lundgren, M., Fändrik, A. K., & Nerström, N. (2018). Kollegial professionsutveckling för skolledare och lärare inom gymnasial yrkesutbildning: En fallstudie av en forskningscirkel. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(2), 1-21. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.18821
Section
Peer-reviewed research articles