Synliggörande av tyst kunskap i gymnasial yrkesutbildning

  • Mats Lundgren
  • Ina von Schantz Lundgren
Keywords: Yrkesutbildning, tyst kunskap, yrkeslärares berättelser, yrkesfältet, handlag i yrket, social kompetens

Abstract

Yrkesutbildning skiljer sig från andra former av gymnasieutbildning genom att den innehåller praktisk kunskap som kan vara svårfångad, ofta benämnd som tyst kunskap. Tyst kunskap utgör en förutsättning för att yrkeselever ska kunna tillägna sig ett yrkes kultur, praxis och kunskapstradition. Med utgångspunkt i yrkeslärares berättelser beskrivs i artikeln med stöd av tre definierade kompetensområden, 1) yrkesfältet, 2) handlag i yrket samt 3) interaktion och social kompetens, hur yrkeslärare arbetar för att möjliggöra att ett yrkes tysta kunskaper kan läras i en skolmiljö. Resultatet visar betydelsen av att yrkeslärares tysta kunskaper blottläggs för eleverna genom att de i sin undervisning, berättar, visar och ställer frågor. Det är i dessa möten som den tysta kunskapens betydelse i yrkesutövning kan bli synlig för eleverna.

References

Berner, B. (1989). Kunskapens vägar. Teknikens utmaningar och historiens gång. Lund: Arkiv förlag.


Backlund, G. (2006). Om ungefärligheten i ingenjörsarbete. Stockholm: Dialoger.


Björklund, L-E. (2008). Från Novis till Expert: Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.


Claesson, S. (2011). Undervisning i en hermeneutisk fenomenologisk belysning, s 9 – 34 i Claesson, S. (red.) (2011). Undervisning och existens. Lund: Studentlitteratur.


Dreyfus, H. Dreyfus, S. (1986). Mind over machine, The Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer. New York: The free Press.


Ellström, P-E., Davidsson, B. (2001). Chans till Livslångt lärande? Yrkesutbildningens och arbetsplatsens betydelse för utvecklande lärande. I Skolverket: Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildning – Några forskarperspektiv, s 151-167. Stockholm: Skolverket.


Engström, C. (2009). Yrkeslärare, undervisning och yrkesdidaktik, s 39 – 58 i Hansson, T. (red.) (2009). Didaktik för yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur.


Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi - Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.


Hansson, T. (red.) (2009). Didaktik för yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur.


Hegender, H. (2010). Mellan akademi och profession – Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning. Linköping: Linköpings universitet.


Husserl, E, (1970). The Crises of European Science. USA: Northwestern University Press.


Höghielm, R. (2001). Den gymnasiala yrkesutbildningen – en verksamhet emellan två kulturer. I Skolverket: Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildning, s 67–84. Stockholm: Skolverket.


Johansson, S. (2008). Några relevanta begrepp inom yrkeslärandet, s 139 – 156 i Johansson, S. (red.) (2008). Yrkeslärarutbildning inom SÄL III-projektet. Malmö högskola i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan i Dalarna, Karlstads universitet, Luleå tekniska högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Stockholms universitet och Umeå universitet.


Josefson, I. (1991). Kunskapens former. Det reflekterande yrkeskunnandet. Stockholm: Carlssons.


Lauvås, P., Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.


Lindberg, V. (2003). Yrkesutbildning i omvandling. En studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer. Stockholm: HLS Förlag.


Lundgren, M., von Schantz Lundgren, I. (2008). Att vara lärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program, s 66-91 i Johansson, S. (red.) (2008). Yrkeslärarutbildning inom SÄL III-projektet. Malmö högskola i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan i Dalarna, Karlstads universitet, Luleå tekniska högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Stockholms universitet och Umeå universitet.


Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.


Nilsen. K., Kvale, S. (2000). Mästarlära – Lärandet som social process. Lund: Studentlitteratur. Nordenstam, T. (1983). Ett pragmatiskt perspektiv på datautvecklingen, s 17 – 27 i Göranzon, B. (red.) (1983). Datautvecklingens filosofi. Tyst kunskap och ny teknik. Stockholm: Carlsson & Jönsson.


Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. New York: Garden City Doubleday.


Rolf, B. (1995). Profession tradition och tyst kunskap. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.


Ryle, G. (1949). The concept of Mind. England: William Brendon and Son, Ltd.


Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, pdf-fil.


Tsagalidis, H. (2:a uppl.) (2009). Därför fick jag bara Godkänt… Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.


Tsagalidis, H. (2012). Yrkeslärares frågandepraktik – kunskap och bedömning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, s 1-12, Vol. 2 No. 1 2012. http://www.abo.fi/institution/Content/Document/document/26615 (hämtad 2012-06-29) DOI: 10.3384/njvet.2242-458X.12v2i1a4

Published
2012-04-24
How to Cite
Lundgren, M., & von Schantz Lundgren, I. (2012). Synliggörande av tyst kunskap i gymnasial yrkesutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 2(1), 1-12. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.12v2i1a3
Section
Peer-reviewed research articles