Gymnasierektors ledarskapsparadox: att vara verksamhetschef och pedagogisk utvecklare

Ingemar Johansson; Soly I. Erlandsson; Anna Maria Dåderman

doi:10.3384/njvet.2242-458X.14v4i2a2

Authors

Ingemar Johansson Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi och organisationsstudier, Högskolan Väst, Trollhättan, Sweden
Soly I. Erlandsson Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi och organisationsstudier, Högskolan Väst, Trollhättan, Sweden
Anna Maria Dåderman Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi och organisationsstudier, Högskolan Väst, Trollhättan, Sweden

DOI:

https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.14v4i2a2

Keywords:

Gymnasierektor, ledarskap, Ledarskapsparadox, ledarskapsideal, kollegialt stöd, ledarskap i en förändringsbenägen organisation, begränsat utrymme för reflektion, arbetsintegrerat lärande, AIL

Abstract

Forskning om rektors ledarskap är omfattande, men studier som undersöker gymnasierektors arbetssituation och ledarskap är mer sällsynta. Avsikten med den föreliggande studien var att bidra till att denna kunskapslucka fylls igen. Semistrukturerade intervjuer med tio gymnasierektorer genomfördes med fokus på rektors arbetsuppgifter, möjlighet att planera och styra arbetet, förväntningar kring ledarskapet, samt möjlighet att utvecklas och lära i arbetet. I resultaten av den tematiska analysen framträdde fyra teman: (1) ledarskapsideal, (2) kollegialt stöd, (3) ledarskap i en förändringsbenägen organisation, och (4) begränsat utrymme för reflektion. Ett övergripande, gemensamt tema: ”Ledarskapsparadox” speglar de högst varierande omständigheter och förhållanden i vardagen som en gymnasierektor ska kunna hantera, vilka också präglar resultatet av analysen. Ett något oväntat resultat var att gymnasierektor upplevde stort, eget ansvar för elevernas bästa. Studien kastar nytt ljus på gymnasierektorers ledarskap, och bidrar till ökad förståelse för vad rollen som ledare för en komplex organisation som gymnasieskolan kan innebära. Genom att knyta an till en arbetspsykologisk ledarskapsteori och formulera en arbetspsykologisk hypotes kan studien bidra till forskningen om arbetsintegrerat lärande (AIL).

References

Allen, J., Jimmieson, N. L., Bordia, P., & Irmer, B. E. (2007). Uncertainty during organizational change: Managing perceptions through communication. Journal of Change Management, 7, 187–210. DOI: 10.1080/14697010701563379

Argyris, C., & Schön, D. (1987). Organizational learning: A theory of action perspective. Reading, Massachusetts: Addison-Wesley.

Arnetz, B. (2008). Ledarskap för arbetsentusiasm och verksamhetsframgång: Översättning av ledar- och organisationsforskning till vardagens verklighet. Uppsala Universitet och Wayne State University. Hämtat 27/2 2014 från

http://www.skandia.se/hem/Global/pdf/foretag/fskydd/ledarskap_for_medarbetarengagemang_och_verksamhetsframgang_200906.pdf

Benson, R., Fearon, C., McLaughlin, H., & Garratt, S. (2014). Investigating trait emotional intelligence among school leaders: demonstrating a useful self-assessment approach. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 34(2), 201-222. DOI: 10.1080/13632434.2013.813450

Berg, G. (2011). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101. DOI: 10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Cavallo, K. (2006). Emotional competence and leadership excellence at Johnson & Johnson. Europe’s Journal of Psychology, 2(1), http://ejop.psychopen.eu/article/view/313/221 DOI: 10.5964/ejop.v2i1.313

Cosner, S. (2009). Building organizational capacity through trust. Educational Administration Quartely, 45(2), 248-291. DOI: 10.1177/0013161X08330502

Cranston, N., Tromans, C., & Reugebrink, M. (2004). Forgotten leaders: what do we know about the deputy principalship in secondary schools? International Journal of Leadership in Education: Theory and Practice, 7(3), 225-242. DOI: 10.1080/13603120410001694531

Densten, I., & Gray, J. (2001). Leadership development and reflection: what is the connection? The International Journal of Educational Management, 15(3), 119-124. DOI: 10.1108/09513540110384466

Dixon, N. (1993). Developing managers for the learning organization. Human Resource Management Review, 3(3), 243-254. DOI: 10.1016/1053-4822(93)90016-W

Drago-Severson, E. (2012). The need for principal renewal: The promise of sustaining principals through principle-to-principal reflective practice. Teachers College Record, 114(12), Article no 120301.

Dåderman, A. M., Ronthy, M., Ekegren, M., & Mårdberg, B. (2013). “Managing with my heart, brain, and soul”: The development of the Leadership Intelligence Questionnaire. Journal of Cooperative Education and Internships, 47(1), 61-77.

Ellström, P.-E. (2003). Utvecklingsinriktat lärande i arbetet - vilka är förutsättningarna? Centrum för studier av människa, teknik och organisation (CMTO). Linköpings universitet Paper till konferensen HSS 03 - Högskolor och samhälle i samverkan - 14-16 maj, 2003 i Ronneby.

Ellström, P.-E. (2005). Arbetsplatslärandets janusansikte. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(3/4), 182-194.

Goleman, D. (1995). Emotional intelligence. New York, NY: Bantam.

Gosling, J. and Mintzberg, H. (2003), “The five minds of a manager”, Harvard Business Review, Vol. 81 No. 11, pp. 54-63.

Gumuseli, A. I., & Eryilmaz, A. (2011). The measurement of collaborative school culture (CSC) on Turkish schools. New Horizons in Education, 59(2), 13-26.

Hagström, B. (2003) Ett ledarskap för hela organisationen – mellanchefernas återkomst. I (Red.) Von Otter, C. (2003). Ute och inne i svenskt Arbetsliv.

Jarl, M. (2013). Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolans managementreformer. Pedagogisk Forskning i Sverige, 18(3-4), 197-215.

Johansson, O. (Red.) (2011). Rektor: En forskningsöversikt 2000-2010. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Keedy, J. L. (1999). Examining teacher instructional leadership within the small group dynamics of collegial groups. Teaching and Teacher Education, 15(7), 785-799. DOI: 10.1016/S0742-051X(99)00022-0

Kolb, D. (1993). The process of experiential learning. In Thorpe, M., Edwards, R. & Hanson, A. (eds): Culture and processes of adult learning. London: Routledge in association with The Open University.

Leo, U. (2013). Rektorers pedagogiska ledarskap: En kunskapsöversikt. Hämtat 27/2 2014 från http://www.kfsk.se/download/18.524fbdf71429b7641b725a/1385635072099/Forskning+i+korthet+2013-4.pdf

Lin, M.-D. (2012). Cultivating an environment that contributes to teaching and learning in schools: High school principals’ actions. Peabody Journal of Education, 87(2), 200-215,

DOI: 10.1080/0161956X.2012.664467

Lindberg, E. (1998). Styrning i svenska gymnasieskolor. Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap. 1998:22. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.

Merriam, S. B. (2002). Assessing and evaluating qualitative research. In Merriam, S. B. (Ed.), Qualitative research in practice: Examples for discussion and analysis. San Francisco: Jossey-Bass. Hämtat 27/2 2014 från http://www.scribd.com/doc/21354908/Introduction-to-Qualitative-Research-Merriam-2002

O'Boyle Jr., E. H., Humphrey, R. H., Pollack, J. M., Hawver, T. H., & Story, P. A. (2011). The relation between emotional intelligence and job performance: A meta-analysis. Journal of Organizational Behavior, 32, 788-818. DOI: 10.1002/job.714

Pålsson, A. (2014). Slaget om skolpengen. En intervjustudie om fyra gymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg. Examensarbete. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.

Ramberg, J. (2014). Special educational resources in the Swedish upper secondary schools. A total population survey. European Journal of Special Needs Education, 28(4), 440-462. DOI: 10.1080/08856257.2013.820458

Robson, I. (2013). Women’s leadership as narrative practice. Identifying “tent making”, “dancing” and “orchestrating” in UK Early Years services. Gender in Management: An International Journal, 28(6), 338-358. DOI: 10.1108/GM-01-2013-0004

Ronthy, M. (2006). LQ – Ledarskapets intelligens – En nödvändighet för framtidens ledare. Kristianstad, Sweden: Kristianstads Boktryckeri.

Ronthy, M. (2013). Ledarintelligens: Så utvecklar du din ledarintelligens med hjälp av själ, hjärta och hjärna. Stockholm: Liber.

Schön, D. A. (1983) The Reflective Practioner: How Professionals Think in Action , Basic Books, New York.

Skolverket. (2010). Konkurrensen om eleverna. Kommunernas hantering av minskande gymnasiekullar och en växande skolmarknad. Rapport 346. Hämtat 10/9 2014 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2394

Skolverket. (2011). GY11. Hämtat 27/2 2014 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2448

Socialdemokraterna. (2013). Framtidens rektor – för höga resultat i en likvärdig skola. Hämtat 27/2 2014 från

http://www.socialdemokraterna.se/upload/Gruppledare/Ibrahim_baylan/131018%20Framtidens%20rektor.pdf

Sternberg, R. J., & Detterman, D. K. (Eds.) (1986). What is intelligence? Norwood, NJ: Ablex.

Svensson, L. (2005). Arbetstagares lärandemiljöer i kunskapsintensiv innovativ verksamhet.

Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(3), 195–208.

Tengblad, S. (2002). Time and space in managerial work. Scandinavian Journal of Management, 18(4), 543-565. DOI: 10.1016/S0956-5221(01)00031-8

Thång, P.-0. (2004). Perspektiv på arbetsintegrerat lärande. I: J. Theliander, K. Grundén, B. Mårdén, & P.-O. Thång (red.) (2004). Arbetsintegrerat lärande. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtat 27/2 2014 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Yeo, K. R. (2009). Liberating Murphy’s Law: learning from change. Industrial and Commercial Training, 41(2), 67-74. DOI: 10.1108/00197850910939090