Lärare på bygg- och anläggningsprogrammet och balansakten att utbilda för kritiskt tänkande och anställningsbarhet: [Teachers within the Building and Construction programme, and the balancing between training for critical thinking and employability]

Mikael Larsson; Maria C. Johansson

doi:10.3384/njvet.2242-458X.251531

Authors

Mikael Larsson Malmö University, Sweden & Praktiska gymnasiet Ystad, Sweden
Maria C. Johansson Malmö University, Sweden https://orcid.org/0009-0004-7906-3801

DOI:

https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.251531

Keywords:

building and construction program, critical thinking, employability, vocational habitus, vocational identity

Abstract

It is not always acknowledged that Vocational Education and Training (VET) is a very diverse area. Different vocational tracks are different from each other. In this article it is also assumed that identities are of importance for vocational didactic positions and actions. Therefore, the aim is to contribute with knowledge about vocational teachers in the building and construction programme, their perceptions of how VET is viewed, the importance of vocational teacher training, and their own vocational identities linked to didactic positions regarding employability and critical thinking. Qualitative interviews were conducted with vocational teachers within the building and construction programme. The theoretical frame is based on the sociology of Bourdieu, and the concepts of capitals and habitus. Thus, a sociological view on identity is adopted. Therefore, vocational identities are here construed as habitus with a particular focus on vocational habitus. The results point towards the significance of paying attention not only to vocational identities or vocational habitus but also what vocational background it originates from. Furthermore, the results show that identities vocational teachers take on are dependent on time and locality. These flexible identities should be considered as an asset, a solid foundation for critical thinking.

References

Andersson, P. (2019). Att utbilda nästa generation i yrket: En kunskapsöversikt om och för yrkeslärare. Skolverket.

Antera, S. (2023). Vocational teachers’ professional competence at the intersection of two regimes of competence: The case of Sweden [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].

Antera, S. & Teräs, M. (2024). Discovering and developing the vocational teacher identity. Education + Training, 66(5), 524–540. https://doi.org/10.1108/et-09-2023-0363

Benton, T. & Craib, I. (2011). Philosophy of social science: The philosophical foundations of social thought (2 uppl.). Palgrave Macmillan.

Berglund, G. & Fejes, A. (2009). Anställningsbarhet: Perspektiv från utbildning och arbetsliv. Studentlitteratur.

Berglund, I. (2009). Byggarbetsplatsen som skola – eller skolan som byggarbetsplats? En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].

Bourdieu, P. (1992). The logic of practice. Polity press.

Bourdieu, P. (1996). The rules of art: Genesis and structure of the literary field. Polity press.

Bourdieu, P. (2004). Science of science and reflexivity. University of Chicago Press.

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Student-litteratur.

Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. ILU, Uppsala Universitet.

Broberg, Å. (2014). Utbildning på gränsen mellan skola och arbete: Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918–1971 [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.

Byggbranschens yrkesnämnd. (25 januari 2025). BYN: Byggbranschens yrkesnämnd. https://www.byggbranschensyrkesnamnd.se/

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.

Carlgren, I. (2020). Powerful knowns and powerful knowings. Journal of Curriculum Studies, 52(3), 323–336. https://doi.org/10.1080/00220272.2020.1717634

Colley, H., James, D., Diment, K. & Tedder, M. (2003). Learning as becoming in vocational education and training: Class, gender and the role of vocational habitus. Journal of Vocational Education & Training, 55(4), 471–498.

Davies, W. M. (2006). An ‘infusion’ approach to critical thinking: Moore on the critical thinking debate. Higher Education Research & Development, 25(2), 179–193. https://doi.org/10.1080/07294360600610420

Ellström, P.-E. (2009). Lärande i arbetsliv och yrkesutbildning. Studentlitteratur.

Eriksson, L. T. (2018). Kritiskt tänkande (3 uppl.) Liber.

Fejes, A. & Köpsén, S. (2014). Vocational teachers’ identity formation through boundary crossing. Journal of Education and Work, 27(3), 265–283.

https://doi.org/10.1080/13639080.2012.742181

Fejes, A., Lindberg, V. & Wärvik, G. (Red.). (2017). Yrkesdidaktikens mångfald. Lärarförlaget.

Gustavsson, E. & Lovensjö, A. (2015). Reproduktionens frigörelse: En analys av det svenska utbildningssystemets sociala och politiska reproduktion [Examensarbete, Högskolan Kristianstad]. http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:794366/FULLTEXT01.pdf

Hammersley, M. & Atkinson, P. (2019). Ethnography: Principles in practice. Routledge.

Hanushek, E. A. (2012). Dual education: Europe’s secret recipe? http://hanushek.stanford.edu/publications/dual-education-europes-secret-recipe

Hedlin, M. & Åberg, M. (2013). ”Vara med i gänget?”: Yrkessocialisation och genus i två gymnasieprogram (Rapport 2013:23). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Hjort, S. (2014). Kritiskt tänkande i klassrummet: En studie av didaktiska val och manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskaps- och filosofiundervisning (Linköping Studies in Pedagogical Practices No 23) [Licentiatuppsats, Linköpings universitet].

Härdig, J. (1995). Att utbilda till arbetare: En studie av gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska linje och yrkeslärare [Doktorsavhandling, Lunds universitet].

Höghielm, R. (2020). Yrkesutbildning: En verksamhet mellan två kulturer. I A. Panican (Red.), Yrkesutbildning på undantag: Att bryta den låga attraktionskraften (s. 253–278). Studentlitteratur.

Jenkins, R. (2014). Social identity. Routledge.

Johansson, M. C. (2014). Counting or caring: Examining a nursing aide’s third eye using Bourdieu’s concept of habitus. Adults Learning Mathematics, 9, 69–84.

Johansson, M. C. (2019). The institutionalisation of validation and the transformation of vocational knowledge: The case of admission into vocational teacher education in Sweden [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet].

Johansson, M. C. (kommande). Gender, agency and attractiveness of Sweden’s building and construction programme. Under granskning.

Johansson, M. C. & Petersson, J. (kommande). Place and the attractiveness of the building and construction program in Sweden. Under granskning.

Jørgensen, C. H. (2018). Vocational education and training in the Nordic countries: Different systems and common challenges. I C. H. Jørgensen, O. J. Olsen & D. P. Thunqvist. (Red.), Vocational education in the Nordic countries: Learning from diversity (s. 1–28). Routledge.

Klope, E. (2015). I skuggan av ett yrke: Om gymnasieelevers identitetsskapande på hantverksprogrammet frisör [Licentiatuppsats, Stockholms universitet].

Klope, E. (2020). Respektabla frisörer: Femininitet och (yrkes) identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet].

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). InterViews: Learning the craft of qualitative research interviewing. Sage Publications.

Larsson, M. (2022). Yrkesutbildning, yrkeslärare & yrkesidentitet: En triad av komplexitet, värderingar & utmaningar [C-uppsats, Malmö universitet].

Mičiulienė, R. & Kovalčikienė, K. (2023). Motivation to become a vocational teacher as a second career: A mixed method study. Vocations and Learning, 16, 395-419. https://doi.org/10.1007/s12186-023-09321-2

Molander, J. & Hartman, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: Historia och begrepp. Studentlitteratur.

Nylund, M. (2013). Yrkesutbildning, klass och kunskap: En studie om sociala och politiska implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus på 2011 års gymnasiereform [Doktorsavhandling, Örebro universitet].

Nylund, M. & Gudmundson, B. (2017). Lärare eller hantverkare? Om betydelsen av yrkeslärares yrkesidentifikation för vad de värderar som viktig kunskap på Bygg- och anläggningsprogrammet. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 7(1), 64–87. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.177164

Nylund, M., Ledman, K., Rosvall, P.-Å. & Rönnlund, M. (2020). Socialisation and citizenship preparation in vocational education: Pedagogic codes and democratic rights in VET-subjects. British Journal of Sociology of Education, 41(1), 1–17. https://doi.org/10.1080/01425692.2019.1665498

Olesen, O. J., Persson Thunqvist, D. & Hallqvist, A. (2018). Building and construction: A critical case for the future of vocational education. I C. H. Jørgensen, O. J. Olsen & D. P. Thunqvist. (Red.), Vocational education in the Nordic countries: Learning from diversity (s. 136–155). Routledge.

Panican, A. & Paul, E. (2019). Svensk gymnasial yrkesutbildning: En framgångsfaktor för en effektiv övergång från skola till arbetsliv eller kejsarens nya kläder? Svenska ESF-rådet.

Romar, E. (2017). Att förvärva yrkesläraridentitet: En fenomenografisk yrkespedagogisk studie av praktikhandledningens inflytande på yrkeslärarstuderandes identitetsutveckling [Doktorsavhandling, Åbo akademi].

Rosvall, P.-Å. & Nylund, M. (2022). Civic education in VET: Concepts for a professional language in VET teaching and VET teacher education. Journal of Vocational Education & Training, 76(3), 684–703. https://doi.org/10.1080/13636820.2022.2075436

Sarastuen, N. K. (2019). From vocational worker to vocational teacher: A study of identity transition and loss. Journal of Vocational Education & Training, 72(3), 333–349. https://doi.org/10.1080/13636820.2019.1607533

Silvén, E. (2008). Att tävla i yrkesskicklighet: Om arbetslivets estetisering. I A. Houltz, E. Silvén, B. Lundström, M. Nisser, M. Morell & L. Magnusson (Red.), Arbete pågår: I tankens mönster och kroppens miljöer (s. 103–124). Uppsala universitet.

Skolverket. (2017). Läroplan för gymnasieskolan 2011 (rev. uppl.).

http://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Terning, M. & Tsagialidis, H. (2020). Yrkeselev: En attraktiv identitet? I A. Panican (Red), Yrkesutbildning på undantag: Att bryta den låga attraktionskraften (s. 159–179). Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Wheelahan, L., Moodie, G. & Doughney, J. (2022). Challenging the skills fetish. British Journal of Sociology of Education, 43(3), 475–494. https://doi.org/10.1080/01425692.2022.2045186

Widqvist, S. (2014). En tankebok för yrkesläraren: Om yrkeslärarens utbildning, arbete och dess utgångspunkter. Trädet.