Learning study i gymnasial yrkesutbildning – En fallstudie från ett hantverksprogram

Ina von Schantz Lundgren; Mats Lundgren; Victoria Svensson

doi:10.3384/njvet.2242-458X.13v3i1a6

Authors

Ina von Schantz Lundgren
Mats Lundgren
Victoria Svensson

DOI:

https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.13v3i1a6

Keywords:

Learning study, gymnasial yrkesutbildning, fallstudie, hantverksprogram

Abstract

Internationella tester av elevers kunskapsresultat har bidragit till att kraftigt öka intresset för hur elevers studieprestationer kan förbättras. En samstämmig forskning placerar lärares undervisning högt upp på listan av faktorer som är betydelsefulla för att förbättra elevers lärande. En metod som visat sig användbar för att utveckla lärares undervisningsförmåga är learning study som framför allt använts av lärare som undervisar elever i lägre åldrar. Vi visar i den här artikeln, med stöd av en fallstudie, att det även är möjligt att framgångsrikt använda learning study-metoden för att utveckla lärare i gymnasieskolans yrkesutbildning och deras förmåga att undervisa där ämnesinnehållet ofta avser tyst yrkeskunskap och icke-kognitiva förmågor.

References

Brown, A. L. (1992). Design experiment: Theoretical and methodological challenges in creating complex interventions in classroom settings. The Journal of the Learning Sciences, 2(2), 141-178. DOI: 10.1207/s15327809jls0202_2

Collins, A. (1992). Toward a design science of education. In E. Scanlon & T.O. Shea (Eds.), New directions in educational technology. Berlin, Germany: Springer. DOI: 10.1007/978-3-642-77750-9_2

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi - Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Hargreaves, A. & Fullan, M. (2012) Professional Capital. – Transforming Teaching in Every School. New York: Routledge.

Hattie, J. (2009). Visible Learning – A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Heckman, J., Stixrud, J. & Urzua, S. (2006). The Effects of Cognitive and Noncognitive Abilities on Labor Market Outcomes and Social Behaviour. Journal of Labor Economics, 24(3), 411-482. DOI: 10.1086/504455

Holmqvist, M. (red.) (2006). Lärande i skolan: Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.

Holmqvist, M. (2006). Att teoretisera lärande, s 9 – 28 i Holmqvist, M. (red.) (2006). Lärande i skolan: Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning – Framgångsfaktorer I svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

James J. Heckman, J. J., Stixrud. & Urzua, S. (2006). The Effects of Cognitive and Noncognitive Abilities on Labor Market Outcomes and Social Behavior. Working Paper 12006. NATIONAL BUREAU OF ECONOMIC RESEARCH, Cambridge, MA 02138 January 2006 (http://www.nber.org/papers/w12006) (Hämtad 2013-08-17). DOI. 10.1086/504455

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.

Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2011a) Lesson study – En metod för att systematiskt utveckla kunskap om yrkesämnenas didaktik och yrkeslärares didaktiska kompetens? Paper presenterat på konferensen NORDYRK – På väg mot en nordisk yrkespedagogik? Högskolan på Åland, Mariehamn den 15 – 16 juni 2011.

Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2011b) Lesson study & Learning study - Metoder för att utveckla yrkeslärares undervisning? NORDYRK - Magazine- Nordic Journal of Vocational Education and Training. Vol. 1 No 1 2011, 1 – 8. (http://www.abo.fi/student/Content/Document/document/24148) (Hämtad 2013-10-10). DOI: 10.3384/njvet.2242-458X.12v2i1a3

Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2011c) Tyst kunskap i gymnasial yrkesutbildning sett med yrkeslärarens ögon. Paper presenterat på konferensen NORDYRK – På väg mot en nordisk yrkespedagogik? Högskolan på Åland, Mariehamn den 15 – 16 juni 2011.

Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2012). Tyst kunskap i gymnasial yrkesutbildning och hur den kan synliggöras.Nordic Journal of Vocational Education and Training Vol. 2 No. 1 2012. (http://www.abo.fi/institution/Content/Document/document/26615) (Hämtad 2013-10-10)

Kullberg, A. (2010). What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics. Göteborg: Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Lo, M. L., Pong, W. Y. & Chik, P. (eds.). (2005). For each and everyone. Catering for individual differences through learning study. Hong Kong: Hong Kong University Press.

Marton, F., Hounsell, D. & Entwistle, N. (1992). Hur vi lär. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: studentlitteratur.

Marton, F., & Tsui, A. B. (2004). Classroom Discourse and the Space of Learning. London: Lawrence Erlbaum Associates.

Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning, s. 105 -122 i Forskning av denna världen II – Om teorins roll i praxisnära forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Marton, F. (2006). Sameness and difference in transfer. The Journal of Learning Science, 15, 501- 537. DOI: 10.1207/s15327809jls1504_3

Marton, F. & Mun Ling, L. (2007). Learning from ”The Learning Study”, s 31-44.Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Journal of Research in Teacher Education, nr 1, 2007.

Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. New York: Garden City Doubleday.

Rosenholtz, S. J. (1989). Teachers workplace - the social organization of schools. New York: Longman.

Runesson, U. (2011). Lärare som praktiker och forskare, s 9-17 i Andersson, B., Carlgren, I., Hagberg-Ripellino, M., Lundström, S., Mossberg Schüllerqvist, I., Olin-Scheller, C., Runesson, U., Karin Rönnerman, K., & Sidefors, A. (red.) (2011). Lärare som praktiker och forskare - Om praxisnära forskningsmodeller. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. SFS 2010:800. Skollagen.

Shulman, L. (1986) Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher 15(2), 4-14. DOI: 10.3102/0013189X015002004

Shulman, L. S. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. Harward Educational Review, 57(1), 1-22. DOI: 10.17763/haer.57.1.j463w79r56455411

Skolverket (2011). Arbetsförlagt lärande APL – dilemman och möjligheter. (pdf).

Skolverket (2013). Betydelsen av icke-kognitiva förmågor: Forskning m.m. om individuella faktorer bakom framgång. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2 Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2981 (Hämtad 2013-04-06)

Stigler, J. W. & Hiebert, J. (1999). The teaching gap: Best ideas from the world’s teachers for improving education in the classroom. New York: The Free Press.

Svensson, V. (2012). Learning study - En fallstudie av ett försök att utveckla yrkeslärare och elevers lärande. Högskolan Dalarna: Falun. (Examensarbete Yrkeslärarprogrammet).

Tsagalidis, H. (2009). Därför fick jag bara Godkänt – Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet. Stockholm: Stockholms universitet; Doktorsavhandlingar från Pedagogiska institutionen 149.

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) (Hämtad den 2012-12-09)

Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande – En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Doktorsavhandling)

Wernberg, A. (2008). Lärandets objekt- vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete) Kristianstad: Högskolan Kristianstad.