Ligga steget före: Barnskötares yrkesomdöme åskådliggjort genom bedömningshandlingar
[Staying one step ahead: The vocational judgement of childminders made visible]
DOI:
https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.2111322Keywords:
vocational judgement, vocational knowing, assessment actions, upper secondary school, childcare, pre-schoolAbstract
This study explores vocational judgement, which is discernible in the assessment actions of a supervising childminder directed towards upper secondary school students – while interacting with the children – during work-based learning in Sweden. The research aims to identify the characteristics of vocational knowing in terms of judgement, as exhibited in everyday interactions with children, by applying multimodal interaction ana-lysis to two video sequences from different Swedish preschools. The study findings show how vocational judgement – in the form of embodied discernment – is a central aspect of a childminder’s vocational knowing. Vocational judgement becomes discernible, for instance, in how supervising childminders are consistently one or several steps ahead of both children and upper secondary school students
References
Bateman, A. & Church, A. (2017). Children’s knowledge-in-interaction: An in-troduction. I A. Bateman & A. Church (Red.), Children’s knowledge-in-interaction: Studies in conversation analysis (s. 1–11). Springer.
Bornemark, J. (2020). Horisonten finns alltid kvar: Om det bortglömda omdömet. Volante.
Broth, M. & Keevallik, L. (2020). Multimodal interaktionsanalys. Studentlitteratur.
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.
Carlgren, I. & Nyberg, G. (2015). Från ord till rörelser och dans: En analys av rörelsekunnande i en dansuppgift. Forskning om undervisning och lärande, 14, 24–40.
Chan, S. (2015). Apprentices’ learning of occupationally informed practical judgment. Vocations and Learning, 8, 335–351. https://doi.org/10.1007/s12186-015-9134-3
Cromdal, J. & Dalgren, S. (2020). Samspel i förskolans vardag. I M. Broth & L. Keevallik (Red.), Multimodal interaktionsanalys (s. 287–302). Studentlitteratur.
Dalgren, S. (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i försko-lans vardag. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].
Filliettaz, L. (2010). Guidance as an interactional accomplishment practice-based learning within the Swiss VET system. I. S. Billett (Red.), Learning through practice: Models, traditions, orientations and approaches (s. 156–179). Springer. https://doi.org/10.1007/978-90-481-3939-2_9
Goodwin, C. (1997). The blackness of black: Color categories as situated prac-tice. I L. B. Resnick, R. Säljö, C. Pontecorvo & B. Burge (Red.), Discourse, tools and reasoning: Essays on situated cognition (s. 111–140). Springer.
Goodwin, C. (2018). Co-operative action. Cambridge University Press.
Goodwin, C. & Goodwin, M. H. (1992). Assessments and the construction of context. I A. Duranti & C. Goodwin (Red.), Rethinking context: Language as an interactive phenomenon (s.147–190). Cambridge University Press.
Goodwin, C. & Duranti, D. (1992). Rethinking context: An introduction. I. A. Duranti & C. Goodwin (Red.), Rethinking context: Language as an interactive phenomenon (s. 1–42). Cambridge University Press.
Goodwin, M. & Kyratzis, A. (2011). Peer language socialization. I A. Duranti, E. Ochs & B. Schieffelin (Red.), The handbook of language socialization (s. 365–390). Wiley.
Gåfvels, C. (2016). Skolad blick på blommor: Formandet av yrkeskunnande i floristut-bildning [Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet].
Gåfvels, C. & Paul, E. (2020). Tre fallstudier av yrkeskunnande inom gymnasiesko-lans lärlingsutbildning. Skolverket.
Göranzon, B. (2007). Bildning och teknologi (Rapport 2007:57). Högskoleverket.
Insulander, E., Majlesi, A. R., Rydell, M. & Åberg, E. S. (2021). Multimodal analys av klassrumsinteraktion. Liber.
Janik, A. (1991). Cordelias tystnad: Om reflektionens kunskapsteori. Carlsson.
Jonsson, A. (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: Barns perspek-tiv och nuets didaktik [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet].
Jonsson, A., Williams, P. & Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1), 90–109.
Lindberg, V. (2003). Yrkesutbildning i omvandling: En studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].
Lindberg, V., Fejes, A. & Wärvik, G.-B. (2017). Introduktion. I. A. Fejes, V. Lindberg & G.-B. Wärvik (Red.), Yrkesdidaktikens mångfald (s. 15–21). Lärar-förlaget.
Majlesi, A. R., Jansson, G. & Rydell, M. (2020). Gester. I. M. Broth & L. Keeval-lik (Red.), Multimodal interaktionsanalys (s. 123–141). Studentlitteratur.
Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Daidalos.
Mondada, L. (2016). Conventions for multimodal transcription. https://franzoesistik.philhist.unibas.ch/fileadmin/user_upload/franzoesistik/mondada_multimodal_conventions.pdf
Mårtensson, Å. (2014). Handledare och handledning: Gymnasial yrkesutbildning på förskola. [Licentiatuppsats, Linköpings universitet].
Nilsson, C. (2009). Fronesis och den mänskliga tillvaron: En läsning av bok VI i Aristoteles Nikomachiska etik. I. J. Bornemark & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap (s. 39–54). Södertörns högskola.
Olsson, M., Lindgren Eneflo, E. & Lindqvist, G. (2020). Undervisning i försko-lan: En företeelse i rörelse. Pedagogisk forskning i Sverige, 25(4), 30–56. https://doi.org/10.15626/pfs25.04.02
Panican, A. & Paul, E. (2019). Svensk gymnasial yrkesutbildning: En framgångsfaktor för en effektiv övergång från skola till arbetsliv eller kejsarens nya kläder? Svenska ESF-rådet.
Paul, E. & Gåfvels, C. (2020). Lärling eller skolutbildning: Olika vägar mot samma mål? Skolverket.
Plymoth, B. & Reimers, E. (2015). A historical overview: Care and education intersecting with status and class in Swedish childminder education 1975–2011. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 9(3), 1–16. https://doi.org/10.7577/nbf.641
Polanyi, M. (1967/2009). The tacit dimension. University of Chicago Press.
Pröckl, M. (2020). Tyngd, sväng och empatisk timing: Förskollärares kroppsliga kun-skaper. [Doktorsavhandling, Södertörns högskola].
SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18.
Skolverket. (2019). Barn och personal i förskola 2019: Beskrivande statistik (Dnr 2020:230).
Streeck, J., Goodwin, C. & LeBaron, C. (2011). Embodied interaction: Language and body in the material world. Cambridge University Press.
Tsagalidis, H. (2008). Därför fick jag bara Godkänt: Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].
Tyson, R. (2017). The rough ground: Narrative explorations of vocational Bildung and wisdom in practice. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2021 Enni Paul, Camilla Gåfvels
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
From 2021 NJVET publishes all articles under the Creative Commons License CC BY 4.0.
