Lärande i teori och praktik

Thomas Winman

doi:10.3384/njvet.2242-458X.14v4i2a6

Authors

Thomas Winman

DOI:

https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.14v4i2a6

Keywords:

verksamhetsförlagda utbildningsmoment;, lärandemål, examinationsuppgifter

Abstract

Utbildningar med inslag av verksamhetsförlagda utbildningsmoment har funnits under lång tid och de förväntas ge kunskaper och färdigheter och brygga mellan olika kunskapsformer och därmed bidra till en syntetisering av kunskap. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur lärandemål i verksamhetsförlagda kurser kommer till uttryck i studenters examinationsuppgifter. Resultatet bygger på analyser av styrdokument och kursplaner samt 26 studenters examinationsarbeten från deras verksamhetsförlagda kurser, från två olika utbildningsprogram. Resultaten visar att utbildningsanordnare har delvis olika föreställningar om vetenskaplig kunskap, praxiskunskap samt relationen dem emellan. Medan vissa dokument utgår från teoretiska perspektiv i sina definitioner så utgår andra från mer praktiska perspektiv på vad kunskap är och var den finns. Verksamhetsförlagd utbildning ses i ett program som ett medel för att utveckla yrkesspecifika kunskaper och i det andra programmet fokuseras teoretiska analyser av praxis. Dessa olikheter får konsekvenser för både utformning av uppgifter och för hur studenterna förstår och skapar mening men också för vilka kunskaper som utvecklas.

References

Carlgren, I, & Marton, F. (2003). Lärare av i morgon. Pedagogiska magasinets skriftserie, nr 1. Lärarförbundets förlag. Stockholm

Cochran-Smith, M & Lytle, S. (1999) Relationship of knowledge and practiceTeacher learning in communities. Iran-Nejad, A., Pearson C.D. (Eds.), Review of research in education, Vol. 24 American Educational Research Association, Washington, DC.

Dewey, J. (1933). En analys av det reflektiva tänkandet. I Brusling C. & Strömqvist

G. (1996) (Red.) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur. Gerrevall, P. (2007b). Några internationella utblickar. I C.-G. Carlsson, P. Gerrevall, & A. Pettersson. (Red.). Bedömning av yrkesrelaterat kunnande, (ss. 45-67.). Stockholm: HLS Förlag.

Goodson, I. (2005). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll. Lund: Studentlitteratur.

Granberg, O. (2009). Lära eller läras. Lund: Studentlitteratur.

Griffin, James E. Jr; Lorenz, Gregory F.; and Mitchell, David, "A study of outcomes- oriented student reflection during internship: The integrated, coordinated, and reflection based model of learning and experiential education" (2010). University Office. Paper 2.

Guile, D. & M. Young (2003).Transfer and Transition in Vocational Education. Some Theoretical Considerations", i: Tuomi-Gröhn, T. & Y. Engeström (red.): Between School and Work: New Perspectives on Transfer and Boundary-crossing, Amsterdam, Pergamon.

Gustafsson, B. (2008). Arbetsliv – I ljuset av ingripandets kunskapsteori. Innovativ design – Arkitektur. Chalmers Tekniska Högskola.

Hegander (2010). Mellan akademi och profession: Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning. Doctoral thesis. Linköpings Universitet.

Jönsson, Anders. (2008). Educative assessment for/of teacher competency. A study of assessment and learning in the “Interactive examination” for student teachers. Doktorsavhandling. Malmö Studies in Educational Sciences, Malmö högskola.

Kuhn, S. T. (1970). The Structure of Scientific Revolutions. The university of Chicago press, Ldt.,

Kolb, D.A. (1971). Individual learning styles and the learning processes. Sloan School of Management, Massachusetts institute of Technology.

Kolb, D.A. (1984). Experiential learning: Experience as the source of learning and development. New Jersey: Prentice-? hall.

Kolb, D.A. (1999). Learning Style Inventory-?version, Training Resourses Group., Boston.

Lave, J. (1988). Cognition in practice. New York: Cambridge.

Lave, J., & Wenger, E. (1991) Situated learning. New York: Cambridge.

Lauvås, P & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.

Regeringens proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Schön, D. A. (1983) The Reflective Practioner: How Professionals Think in Action, Basic Books, New York.

SFS 1992:1434. Högskolelagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.

Van, Manen, M. (1991). Reflectivity and the pedagogical moment: the normativity of pedagogical thinking and acting. J. Curriculum Studies, Vol. 23 No. 6, 507-536.

Wenger, E. (1998). Communities of practice: learning, meaning, and identity. New York: Cambridge University.

Yang, S-H. (2009). Critical Reflection and Community of Practice. Journal of Educational Technology & Society