Att bedöma lärarstudenters yrkesskicklighet
DOI:
https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.14v4i2a7Keywords:
bedömning av lärarstudenters yrkesskicklighet, verksamhetsförlagd del av utbildning, VFUAbstract
Jag var inte nervös när jag höll lektionen men nu är jag lite nervös, eftersom jag aldrig har ansvarat för ett trepartssamtal, det har alltid läraren från högskolan gjort. Jag har i varje fall skrivit en agenda och jag vill gärna börja med att prata om både planeringen och undervisningen. Därefter vill jag diskutera utifrån kursens lärandemål och min professionella roll. Jag har tagit med mig planeringsmatrisen och VFU-omdömet. Jag kommer att prata om vad jag har lärt mig och vilka nyvunna insikter som jag fått under denna sista VFU-period. Ja, mina nyvunna insikter har faktiskt förändrats under resans gång. Jag tänker mer på eleverna och deras lärande i stället för min egen ledarroll. Idag känner jag mig betydelsefull som lärare.
Denna artikel handlar om bedömning av lärarstudenters yrkesskicklighet under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, VFU. Enligt Hegender (2007) är bedömningskriterier ett ”mischmasch” av teori och praktik. Om så är fallet finns det anledning att fundera över, vilka aspekter av yrkesskicklighet man kan få syn på och vilka stödstrukturer som kan användas vid bedömning. Ovanstående citat är ett exempel på hur lärarstudenter i slutfasen av utbildningen kan inleda ett trepartssamtal. Trepartssamtal är en av fyra stödstrukturer, som vi har utformat och prövat. Vår bedömningsmatris (figur 3) består av stödstrukturer som är avgränsade och beskrivna bedömningskriterier. Artikeln avser att svara på frågan: Vad bedömningsmatrisen ifråga kan bidra med vid pedagogisk bedömning av studenters yrkesskicklighet. Tre utvecklingsprojekt genomfördes under år 2009-2012 i samarbete med handledare och lärarutbildare från högskolan samt blivande förskolelärare, fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare. De blivande lärarna/pedagogerna var i slutfasen av utbildningen, där det allmänna utbildningsområdet, AU3, behandlas. Utvecklingsprojekten har delvis finansierats av LärandeResursCentrum, LRC, Högskolan Kristianstad.
References
Alexandersson, M. (2007). Reflektiv utvärdering. Från central kontroll till professionell utveckling. I C. Brusling & G. Strömqvist (red.) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (2012). Att göra skillnad. I Uppdrag Lärare – en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Aspelin, J. & Persson, S. (2008). Lärarens professionella/personliga utveckling. Educare – Vetenskapliga skrifter; 1. Malmö högskola. Lärarutbildningen.
Aspelin, J. & Persson, S. (2012). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Bengtsson, J. & Kroksmark, T. (1993). Allmänmetodik. Allmändidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Hegender, H. (2007). Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning. Ett ”mischmasch” av teori och praktik. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg 12, nr 3.
Hegender, H. (2010). Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning. Avhandling. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Hultman, G.; Wedin, A-S. & Schoultz, J. (2012). Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder. Handledning och överföring av yrkeskunnande. Didaktisk Tidskrift, Vol 22, No. 2. Jönköping University Press.
Högskolan Kristianstad. (2012). Policy Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid Högskolan Kristianstad. Dnr: 2012-141-116. http://www.hkr.se/Documents/Policy%20f%C3%B6r%20VFU.pdf
Johansson, M. & Palla, M. (2010). Möjlighet att bedöma pedagogisk planeringsförmåga? Pedagogisk utveckling av verksamhetsförlagd utbildning inom lärarprogrammet. Högskolan Kristianstad LärandeResursCentrum. DIVA. http://hkr.diva-portal.org
Johansson, M. & Palla, M. (2012). Blivande lärares yrkeskunnande: trepartssamtalets betydelse i lärarutbildningen. Högskolepedagogisk debatt. Nr 1-2012 årgång 2. Kristianstad University Press. Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Kansanen, P., Hansén S-E., Sjöberg J. och Kroksmark T. (2011). Vad är allmändidaktik? I S-E. Hansén & L. Forsman, (red.). Allmändidaktik – Vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik- en didaktisk möjlighet. Didaktisk tidskrift. Vol. 17, No. 1-2. Jönköping University Press.
Lindqvist, P. (2010). Ödmjuk orubblighet. En avgörande kvalitet i lärares yrkeskunnande. Didaktisk Tidskrift, Vol 19, No. 1. Jönköping University Press.
Nordänger, U-K. (2010). Hur framträder lärarskicklighet? – om framträdanden, ramverk och fasader som delar av yrkeskunnande. Didaktisk Tidskrift, Vol. 19, No. 2. Jönköping University Press.
Palla, M. & Steen, A. (2003). Didaktisk analys för lärares lärande i den egna praktiken. Didaktisk Tidskrift Vol 13 No 3.
Palla, M. (2005). Med fokus på att göra eller att lära i en mångkulturell skola. I M. H.Sträng (red.) Samspel för lärande: didaktiskt redskap för professionella lärare. Lund: Studentlitteratur.
Palla, M. (2011). Samtal för lärande. I M. Holmqvist (red.) Skolan och läraruppdraget – att bli och vara lärare. Lund: Studentlitteratur.
Selander, S. (2008). Hantverkare och mandarin? I D. Tedenljung (red.) Arbetsliv & pedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Sädbom, R. (2007). I en del av lärares vardag – det etiska handlandet och dess relation till intuition-i- aktion som existerande yrkesskicklighet. Didaktisk Tidskrift, Vol 17, No. 3. Jönköping University Press.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2014 Margreth Johansson and Marta Palla
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
From 2021 NJVET publishes all articles under the Creative Commons License CC BY 4.0.