Att bedöma lärarstudenters yrkesskicklighet

Abstract

Jag var inte nervös när jag höll lektionen men nu är jag lite nervös, eftersom jag aldrig har ansvarat för ett trepartssamtal, det har alltid läraren från högskolan gjort. Jag har i varje fall skrivit en agenda och jag vill gärna börja med att prata om både planeringen och undervisningen. Därefter vill jag diskutera utifrån kursens lärandemål och min professionella roll. Jag har tagit med mig planeringsmatrisen och VFU-omdömet. Jag kommer att prata om vad jag har lärt mig och vilka nyvunna insikter som jag fått under denna sista VFU-period. Ja, mina nyvunna insikter har faktiskt förändrats under resans gång. Jag tänker mer på eleverna och deras lärande i stället för min egen ledarroll. Idag känner jag mig betydelsefull som lärare.

Denna artikel handlar om bedömning av lärarstudenters yrkesskicklighet under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, VFU. Enligt Hegender (2007) är bedömningskriterier ett ”mischmasch” av teori och praktik. Om så är fallet finns det anledning att fundera över, vilka aspekter av yrkesskicklighet man kan få syn på och vilka stödstrukturer som kan användas vid bedömning. Ovanstående citat är ett exempel på hur lärarstudenter i slutfasen av utbildningen kan inleda ett trepartssamtal. Trepartssamtal är en av fyra stödstrukturer, som vi har utformat och prövat. Vår bedömningsmatris (figur 3) består av stödstrukturer som är avgränsade och beskrivna bedömningskriterier. Artikeln avser att svara på frågan: Vad bedömningsmatrisen ifråga kan bidra med vid pedagogisk bedömning av studenters yrkesskicklighet. Tre utvecklingsprojekt genomfördes under år 2009-2012 i samarbete med handledare och lärarutbildare från högskolan samt blivande förskolelärare, fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare. De blivande lärarna/pedagogerna var i slutfasen av utbildningen, där det allmänna utbildningsområdet, AU3, behandlas. Utvecklingsprojekten har delvis finansierats av LärandeResursCentrum, LRC, Högskolan Kristianstad.