Svensk yrkeslärarutbildning efter reformen 2011: Lärarstudenters uppfattningar om antagning, VFU och läraranställning

[Swedish vocational teacher education after the reform 2011: Teacher students’ perceptions of admission, practicum internship and teacher appointment]

Keywords: vocational teacher education, vocational teacher students, application for vocational teacher education, practicum internships, supervisor at work placements at schools

Abstract

Through a survey to former vocational teacher students at two universities in Sweden, we explore their perceptions of admission, practicum internship during vocational teacher education, and employment as a vocational teacher after education, since teacher education reform in 2011.

The questionnaire used in the survey was answered by 140 former teacher students and the result contributes with knowledge about which vocational subjects were applied for, and which subjects the students later were admitted to, how long the former students’ professional experience was when they applied for the education. The result shows that measures should be taken to support the application process. The study also illustrates how students perceive their practicum at schools and to what extent they were taught in their vocational subjects, and how they value the supervision during the practicum at schools. Here, we can draw conclusions from the questionnaire about differences between different vocational programmes regarding the supervision. Finally, we examined what happened after the vocational teacher education and we see that a large majority of former students have employment as vocational teachers, but that the possibilities of competence development and the broadening of the competencies for more vocational subjects vary.

Author Biography

Hamid Asghari, Karlstad University

Dr. Hamid Asghari

Senior lecturer

Faculty of Arts and Social Sciences

Department of Educational Studies

Karlstad University

651 88 Karlstad – Sweden

References

All, K.L., Pettersson, J. & Teräs, M. (2018). Uppgifter som medierande artefakter inom yrkeslärarutbildningen. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(3), 78-97.
https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.188378

Andersén, A. & Asghari, H. (2016). Identitetsframträdande och positionering i handledares berättelser. Kapet: Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 12(2), 87-102.

Andersén, A., Asghari, H. & Petersson, M. (2018). Yrkesämnesdidaktik på universitet: Mål, innehåll, arbetssätt och examination. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(3), 98-123.
https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.188398

Andersson, P. & Fejes, A. (2014). Svensk forskning om validering av vuxnas lärande: Trender och tendenser. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 324-344.

Andersson, P. & Köpsén, S. (2014). Yrkesdidaktiska utmaningar. I S. Köpsén (Red.), Lära till yrkeslärare (s. 217-224). Lund: Studentlitteratur.

Andersson, P. & Köpsén, S. (2018). Maintaining competence in the initial occupation: Activities among vocational teachers. Vocations and Learning, 11(2), 317-344.
https://doi.org/10.1007/s12186-017-9192-9

Annerberg, A. & Fändrik, A.K. (2019). Att vetenskapligt förankra ett yrkeslärarprogram: Erfarenheter från ett utvecklingsprojekt. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(3), 124-140.
https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.1883124

Berglund, I. (2009). Byggarbetsplatsen som skola - eller skolan som byggarbetsplats? En studie av byggnadsarbetares yrkesutbildning. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet.

Berglund, I., Höjlund, G., Kristmansson, P. & Paul, E. (2017). Gymnasial lärlingsutbildning ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv - med utgångspunkt i försöksverksamheten 2008-2014. Göteborg: Göteborgs universitet.

Brennan Kemmis, R. & Green, A. (2013). Vocational education and training teachers' conceptions of their pedagogy. International Journal of Training Research, 11(2), 101-121.
https://doi.org/10.5172/ijtr.2013.11.2.101

Du Plessis, E.C., Marais, P., Van Schalkwyk, A. & Weeks, F. (2010). Adapt or die: The views of Unisa student teachers on teaching practice at schools. Africa Education Review, 7(2), 323-341.
https://doi.org/10.1080/18146627.2010.515401

Fenton-O'Creevy, M., Brigham, L., Jones, S. & Smith, A. (2015). Students at the academic workplace boundary. I E. Wenger-Trayner, M. Fenton-O'Creevy, S. Hutchinson, C. Kubiak & B. Wenger-Trayner (Red.), Learning in landscapes of practice: Boundaries, identity, and knowledgeability in practice-based learning (s. 43-63). Abingdon: Routledge.

Gustavsson, S., Loeb, I.H. & Kvarnemo, C. (2018). Lärande för hållbar utveckling i yrkeslärarutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(3), 19-35.
https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.188319

Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.
https://doi.org/10.3102/003465430298487

Hedman, A. (2001). I nationens och det praktiska livets tjänst: Det svenska yrkesskolesystemets tillkomst och utveckling 1918 till 1940. Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Hultman, G., Wedin, A-S. & Schoultz, J. (2012). Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder: Handledning och överföring av yrkeskunnande. Didaktisk tidskrift, 22(2), 335-358.

Håkansson, A. (2017). Att synliggöra studenters yrkeskunnande i den verksamhetsförlagda delen av yrkeslärarutbildningen. Högskolepedagogisk debatt, 2, 35-44.

Högskoleverket. (2009). Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: Ett planeringsunderlag inför läsåret 2009/10 (rapport 2009:5 r). Hämtad 27 mars, 2018, från https://studentportal.gu.se/digitalAssets/1277/1277438_planeringsunderlag0905R.pdf

Högskoleverket. (2011a). Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: Ett planeringsunderlag inför läsåret 2010/11 (rapport 2010:1). Hämtad 15 november, 2018, från https://studentportal.gu.se/digitalAssets/1353/1353626_1001rhogskoleutbildningarna-arbetsmarknad.pdf

Högskoleverket. (2011b). National Qualifications Framework. Hämtad 11 november, 2019, från

https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/internationellt/nqf/12-5202-10-national-qualifications-framework.pdf

Isacsson, A., Stigmar, M. & Amhag, L. (2018). The content, challenges and values that form Nordic vocational teacher education. Ammattikasvatuksen aikakauskirja, 20(2), 38-50.

Johansson, M.C. (2019). The institutionalisation of validation and the transformation of vocational knowledge: The case of admission into vocational teacher education in Sweden. Doktorsavhandling. Växjö: Linnaeus University Press.

Köpsén, S. (2014). Yrkeslärares dubbla yrkesidentiteter. I S. Köpsén (Red.), Lära till yrkeslärare: En introduktion (s. 19-35). Lund: Studentlitteratur.

Lloyd, C. & Payne, J. (2012). Raising the quality of vocational teachers: Continuing professional development in England, wales and Norway. Research Papers in Education, 27(1), 1-18.
https://doi.org/10.1080/02671522.2010.483524

Misra, P.K. (2011). VET teachers in Europe: Policies, practices and challenges. Journal of Vocational Education & Training, 63(1), 27-45.
https://doi.org/10.1080/13636820.2011.552732

Panican, A. (2016). Valideringens Janusansikte: Branschorganisationernas förhållningssätt till validering, SeQF och generiska kompetenser. Rapport nr 22. Stockholm: Ratio.

Regeringens proposition. (2010). Bäst i klassen - en ny lärarutbildning (2009/10:89). Hämtad 15 november, 2018, från https://www.regeringen.se/contentassets/c0d91cff5e4d4223b15334ce441cd00a/bast-i-klassen---en-ny-lararutbildning-prop.-20091089

Regeringskansliet. (2014). En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Saco. (2019). Framtidsutsikter: Här finns jobben för akademiker år 2023. Hämtad 11 november, 2011, från https://www.saco.se/opinion/rapporter/framtidsutsikter/

Samuelsson, M. & Johansson, E.M. (2018). Strategiskt och operativt arbete med validering av reell kompetens: Ett följeforskningsprojekt vid Högskolan Väst. Trollhättan: Institution för Individ och Samhälle, Högskolan Väst.

Skolverket. (2018). Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet. Hämtad 11 november, 2019, från https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2018/samladredovisning-och-analys-inom-yrkesutbildningsomradet-2018

Skolverket (2019). Ansök om att utöka legitimation med fler behörigheter. Hämtad 6 mars, 2019, från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/larar--ochforskollararlegitimation/utoka-larar--och-forskollararlegitimation-med-flerbehorigheter/ansok-om-att-utoka-larar--och-forskollararlegitimation-medfler-behorigheter

SOU 1994:101. Höj ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning: Slutbetänkande av utredningen om kompetenskrav för gymnasielärare i yrkesämnen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU 2008:12. Finansiella sektorn bär frukt: Analys av den finansiella sektorn - ur ett svenskt perspektiv. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

SOU 2008:112. Yrkeskunnande: En likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Thång, P-O. (2013). Yrkespedagogisk forskning i vardande? I I. Wernersson & I. Gerrbo (Red.), Differentieringens janusansikte: En antologi från institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet (s. 223-256). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

UHR. (2017). Särskilda behörighetskrav för yrkeslärare. Hämtad 7 oktober, 2017, från https://www.uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-tillhogskolan/Behorighet-till-grundniva/Sarskilda-behorighetskrav-forlararutbildningen/

UHRFS (2013:4). Universitets- och högskolerådets föreskrifter om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Hämtad 3 mars, 2018, från https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/lagar-ochregler2/uhrfs/2013/uhrfs-2013-4.pdf

UHRFS. (2017:3). Föreskrifter om ändring i universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Hämtad 22 maj, 2019, från https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/lagaroch-regler2/uhrfs/2017/uhrfs-2017-3-webb.pdf

UHRFS. (2018:3). Föreskrifter om ändring i universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Hämtad 22 maj, 2019, från https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/lagar-ochregler2/uhrfs/2018/uhrfs-2018-3.pdf

Published
2020-05-12
How to Cite
Asghari, H., & Berglund, I. (2020). Svensk yrkeslärarutbildning efter reformen 2011: Lärarstudenters uppfattningar om antagning, VFU och läraranställning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 10(2), 21-43. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.2010221
Section
Magazine articles